Leta i den här bloggen

söndag 17 augusti 2014

Reaktorpensionärerna i ny kostym

Dagens gamla kärnreaktorer ska byggas om och bli säkrare och effektivare för mångmiljardbelopp. Den så kallade tredje generationens kärnkraftverk är på gång och vid horisonten skymtar fjärde generationens reaktorer.
Åtminstone om kärnkraftsindustrin får som den hoppas.

Tredje generationens kärnkraftsverk är bara en övergångsfas enligt kärnkraftsindustrin. Bakom hörnet väntar fjärde generationens reaktorer. Enligt förespråkarna kommer fjärde generationen att totalt förändra förutsättningarna för kärnkraftverken med ett avfall som är farligt i ”bara” några hundra år mot dagens avfall som är giftigt i årtusenden. Samtidigt ökar energiutbytet så att kärnbränslet ger 100-300 gånger mer energi än det gamla bränslet.
Men det är då det. Nu handlar det om att bygga om de gamla kärnkraftverken för miljarder. Kritiken har stundtals varit hård mot kärnkraftsindustrins planer: ”Man kan inte bygga om en Volvo Amazon till säkerhetsstandarden hos en S-80 genom att sätta in airbags och nya bromsar”.

Så drastiskt uttryckte sig Lars-Olov Höglund, chef för bygget av Forsmark 3, till tidningen Veckans Affärer 2010. Det är inte bara han som oroas över kärnkraftsindustrins möda att "hotta upp" de gamla svenska rektorerna. Även Strålskyddsmyndigheten, SSM, höjde ett varnande finger i sin omvärldsanalys 2010.
”De omfattande moderniserings- och effekthöj­ningsprojekt som pågår kan även i framtiden medföra stora påfrestningar på kärn­kraftsföretagens organisationer, vilket kan leda till brister i deras säkerhetsarbete. Att tillgängligheten (hur mycket el de producerar) försämrats de senaste åren visar tydligt att det finns stora problem inom den svenska kärnkraftsindustrin som gör att reaktorerna inte kan hållas i drift."

Otillräckligt jordbävningsskydd. De svenska reaktorerna är inte byggda för att klara jordbävningar och uppfyller inte SSMs föreskrifter för jordbävningsskydd.
Skydd mot översvämningar saknas. De svenska reaktorerna har inte skydd mot högre havsnivåer än tre meter över genomsnittlig vattennivå. 
Beredskapen vid haveri fungerar inte bra. Om all strömförsörjning försvinner finns det inget sätt att tillföra vatten till kokvattenreaktorer­nas reaktortank.
Oförmåga att skydda kärnkraftverk mot terrorangrepp. En stor säkerhetsrisk för alla kärnkraftverk är hotet från terrorangrepp. Oförmågan att skydda sig visades inte minst vid Greenpeace aktion i oktober 2012 när aktivister tog sig in på två kärnkraftverk.

Här är några av de allvarligare incidenterna i svenska kärnkraftverk genom åren:
Ringhals
Brand i reaktorinneslutningen på Ringhals 2. Ringhals 2 var i slutskedet av en översyn i maj 2011 då beslut om att tidigarelägga ett tryck­prov togs.
Eftersom ledningens order kring vad som skulle lämnas kvar i reaktorinneslutningen var oklara lämnades en vattendammsugare kvar. När lufttrycket ökades uppstod kortslutning i dammsugaren som började brinna.

Kvarglömda och oupptäckta svetsrester i sprinklersystemen. Under saneringsarbetet efter branden på Ringhals 2 hittades en kvarglömd svetsplugg i sprinklersys­temet för reaktorinneslutningen. Den har troligen funnits där sedan mitten av 1980-talet. Sprinkler­systemet är ett av flera säkerhetssystem som träder i funktion vid ett allvarligt rörbrott. Om ett sådant hade inträffat skulle vattenflödet i en del av sprinklersystemet ha påverkats och därmed försatt hela reaktorns tillstånd i en kritisk situation. När man kontrollerade de andra anläggningarna hittades likadana rester i Ringhals 4, både i sprinkler­systemet och i nödkylsystemet för reaktorhärden. Incidenten har klassats som en kategori 2-händelse.

Upphittat sprängmedel. På eftermiddagen 20 juni 2012 upptäcktes spräng­medel på en truck på väg in i skyddszonen på Ringhals kärnkraftverk. Sprängämnet var en klump sprängdeg stor som en tennisboll. Ämnet var inte apterat – det vill säga det var inte försett med utlösningsanordning. Fordonet hade i flera dagar befunnit sig i skyddszonen och körde ut i industrizonen för att hjälpa till att lossa en lastbil.

Sprickor i reaktortryckkärlet. Den belgiska kärnkraftreaktorn Doel 3 stoppades i augusti 2012 sedan man funnit indika­tioner på åtskilliga sprickor i reaktortryckkärlet. Det är samma typ av reaktor som används i Ringhals. Liknande sprickor finns också i Ringhals 2.

Forsmark
Kortslutning och utslagning av reserv­kraftsystem. I juli 2006 inträffade en händelse på Forsmark som fick uppmärksamhet över hela världen och som har påverkat synen på säkerhetssystemens tillförlitlighet. Flera säkerhetssystem kollapsade och två av de fyra generatorerna som skulle hålla reaktorerna kylda slogs ut. Incidenten gjorde att flera säker­hetsbrister blev tydliga, både när det gällde teknisk säkerhet och säkerhetskultur.
Incidenten är klas­sad som en kategori 1-händelse, det vill säga den allvarligaste på den svenska skalan.
Händelsen startade med en kortslutning i ett yttre ställverk som påverkade flera av elsystemen i anläggningen. Mer än tolv olika säkerhetssystem slogs ut, de flesta av ett enda fel.
Två av fyra reservkraftsystem slogs också ut.

Oskarshamn
Säkerhetsbrister. Två av Oskarshamns reaktorer tillhör Sveriges äldsta – Oskarshamn 1 och Oskarshamn 2 är 40 år eller mer. Det kan jämföras med världens sex äldsta reaktorer, som är 43 år. De finns bland annat i USA och Indien.

Sprickor i styrstavsförlängare. Under 2008 års revision på Oskarshamn 3 upptäcktes att en styrstavsför­längare var avbruten. Senare visade det sig att fler styrstavsförlängare hade sprickbildningar. Likadana sprickbildningar i styrstavsförlängare upptäcktes i Forsmark 3 som är av en liknande konstruktion som Oskarshamn 3. Även i Forsmark hade en gått av. In­spektioner och provningar på båda anläggningarna visade att cirka 37 procent av styrstavsförlängarna hade sprickbildningar. Händelsen är klassad som en kategori 1-händelse.

Turbinproblem. Oskarshamn har haft problem med turbinutrustningarna vid samtliga tre reaktorer. I februari 2012 skadades hög­trycksturbinen på O1 och ersattes av en ny. Under 2012 har man haft stora problem med vibrationer på den nya turbinen och inte kunnat komma tillrätta med dem. På O3 har provdriften av reaktorn efter uppgraderingarna inte gått som planerat eftersom det har uppkommit omfattande problem med turbin­lager och ångledningsvibrationer. Detta har lett till långa driftstopp och man har inte kunnat nå den planerade effekten.

Hög snabbstoppsfrekvens. Vid ett snabbstopp av en reaktor pumpas stora mängder iskallt vatten in och ger stora påfrestningar på metallen som successivt tröttas ut. En reaktortank får bara utsättas för ett begränsat antal snabbstopp. Under hösten 2011 snabbstoppades O1, Sveriges äldsta reaktor, fyra gånger under loppet av 17 dagar. SSM tillsatte en utredning som visade att snabbstoppen hade kunnat undvikas om Oskarshamnsverket åtgärdat kända problem. Trots att brister har upptäckts och åtgärdsförslag tagits fram har problemen inte åtgärdats.

Källor:
Samlad strålsäkerhetsvärdering 2012 för Ringhals AB, SSM
http://www.svd.se/naringsliv/allvarliga-fel-i-karnsakerhet_6939653.svd
Nyheter/Branden-pa-Ringhals-bristeri-forberedelserna-/SSMFS 2008:120 SSM
Översyn av tillståndshavarnas och samhällets förmåga att skydda kärntekniska anläggningar och transporter av kärnämnen mot antagonistiska hot, SSM 2012
Forsmarksincidenten den 25 juli 2006, KSU 2006
Trendanalys av rapporterade störningar vid de svenska kärnkraftverken. Uppsats för SSM 2011
Critical Review of the Swedish Stress Tests Report, Oda Becker, 2012; Jan Hanberg
Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken 2008, KSU; 2008 års bedömning av strålsäkerheten vid de svenska kärnkraftverken, SSM
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Om-myndigheten/Aktuellt/Nyheter/Snabbutredningen-av-OKGs-driftstopp-klar/
http://www.mpg.de/5809418/reactor_accidents
AOKG Årsredovisning 2011; Kort om SSMs arbete med effekthöjningsärenden
Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken KSU 2012


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar