Dagens gamla kärnreaktorer ska
byggas om och bli säkrare och effektivare för mångmiljardbelopp. Den så kallade
tredje generationens kärnkraftverk är på gång och vid horisonten skymtar fjärde
generationens reaktorer.
Åtminstone om kärnkraftsindustrin
får som den hoppas.
Tredje generationens kärnkraftsverk är bara en övergångsfas
enligt kärnkraftsindustrin. Bakom hörnet väntar fjärde generationens reaktorer.
Enligt förespråkarna kommer fjärde generationen att
totalt förändra förutsättningarna för kärnkraftverken med ett avfall som är
farligt i ”bara” några hundra år mot dagens avfall som är giftigt i årtusenden.
Samtidigt ökar energiutbytet så att kärnbränslet ger 100-300 gånger mer energi
än det gamla bränslet.
Men det är då det. Nu handlar det om att bygga om de gamla
kärnkraftverken för miljarder. Kritiken har stundtals varit hård mot
kärnkraftsindustrins planer: ”Man kan inte bygga om en Volvo Amazon till
säkerhetsstandarden hos en S-80 genom att sätta in airbags och nya bromsar”.
Så drastiskt
uttryckte sig Lars-Olov Höglund, chef för bygget av Forsmark 3, till tidningen
Veckans Affärer 2010. Det är inte bara han som oroas över kärnkraftsindustrins
möda att "hotta upp" de gamla svenska rektorerna. Även
Strålskyddsmyndigheten, SSM, höjde ett varnande finger i sin omvärldsanalys
2010.
”De
omfattande moderniserings- och effekthöjningsprojekt som pågår kan även i
framtiden medföra stora påfrestningar på kärnkraftsföretagens organisationer,
vilket kan leda till brister i deras säkerhetsarbete. Att
tillgängligheten (hur mycket el de producerar) försämrats de senaste åren visar
tydligt att det finns stora problem inom den svenska kärnkraftsindustrin som
gör att reaktorerna inte kan hållas i drift."
Otillräckligt jordbävningsskydd. De svenska reaktorerna är inte byggda för att klara
jordbävningar och uppfyller inte SSMs föreskrifter för jordbävningsskydd.
Skydd mot översvämningar saknas. De svenska reaktorerna har inte skydd mot högre
havsnivåer än tre meter över genomsnittlig vattennivå.
Beredskapen vid haveri fungerar inte bra. Om all strömförsörjning försvinner finns det inget sätt
att tillföra vatten till kokvattenreaktorernas reaktortank.
Oförmåga att skydda
kärnkraftverk mot terrorangrepp. En stor säkerhetsrisk för alla kärnkraftverk är hotet
från terrorangrepp. Oförmågan att skydda sig visades inte minst vid Greenpeace aktion i oktober 2012 när aktivister
tog sig in på två kärnkraftverk.
Här
är några av de allvarligare incidenterna i svenska kärnkraftverk genom åren:
Ringhals
Brand i reaktorinneslutningen på Ringhals 2.
Ringhals 2 var i slutskedet av en översyn i maj 2011 då beslut om att
tidigarelägga ett tryckprov togs.
Eftersom ledningens order kring vad som skulle lämnas kvar i
reaktorinneslutningen var oklara lämnades en vattendammsugare kvar. När
lufttrycket ökades uppstod kortslutning i dammsugaren som började brinna.
Kvarglömda och oupptäckta svetsrester i
sprinklersystemen. Under saneringsarbetet efter branden på
Ringhals 2 hittades en kvarglömd svetsplugg i sprinklersystemet för
reaktorinneslutningen. Den har troligen funnits där sedan mitten av 1980-talet.
Sprinklersystemet är ett av flera säkerhetssystem som träder i funktion vid
ett allvarligt rörbrott. Om ett sådant hade inträffat skulle vattenflödet i en
del av sprinklersystemet ha påverkats och därmed försatt hela reaktorns
tillstånd i en kritisk situation. När man kontrollerade de andra anläggningarna
hittades likadana rester i Ringhals 4, både i sprinklersystemet och i
nödkylsystemet för reaktorhärden. Incidenten har klassats som en kategori
2-händelse.
Upphittat sprängmedel. På
eftermiddagen 20 juni 2012 upptäcktes sprängmedel på en truck på väg in i
skyddszonen på Ringhals kärnkraftverk. Sprängämnet var en klump sprängdeg stor
som en tennisboll. Ämnet var inte apterat – det vill säga det var inte försett
med utlösningsanordning. Fordonet hade i flera dagar befunnit
sig i skyddszonen och körde ut i industrizonen för att hjälpa till att lossa en
lastbil.
Sprickor i reaktortryckkärlet.
Den belgiska kärnkraftreaktorn Doel 3 stoppades i augusti 2012 sedan man funnit
indikationer på åtskilliga sprickor i reaktortryckkärlet. Det är samma typ av
reaktor som används i Ringhals. Liknande sprickor finns också i Ringhals 2.
Forsmark
Kortslutning och utslagning av reservkraftsystem.
I juli 2006 inträffade en händelse på Forsmark som fick uppmärksamhet över hela
världen och som har påverkat synen på säkerhetssystemens tillförlitlighet.
Flera säkerhetssystem kollapsade och två av de fyra generatorerna som skulle
hålla reaktorerna kylda slogs ut. Incidenten gjorde att flera säkerhetsbrister
blev tydliga, både när det gällde teknisk säkerhet och säkerhetskultur.
Incidenten är klassad som en kategori 1-händelse, det
vill säga den allvarligaste på den svenska skalan.
Händelsen startade med en kortslutning i ett yttre ställverk
som påverkade flera av elsystemen i anläggningen. Mer än tolv olika
säkerhetssystem slogs ut, de flesta av ett enda fel.
Två av fyra reservkraftsystem slogs också ut.
Oskarshamn
Säkerhetsbrister.
Två av Oskarshamns reaktorer tillhör Sveriges äldsta – Oskarshamn 1 och Oskarshamn 2 är 40 år eller mer. Det kan jämföras med världens sex äldsta reaktorer, som
är 43 år. De finns bland annat i USA och Indien.
Sprickor i styrstavsförlängare. Under 2008 års revision på Oskarshamn 3 upptäcktes att en styrstavsförlängare
var avbruten. Senare visade
det sig att fler styrstavsförlängare hade sprickbildningar. Likadana
sprickbildningar i styrstavsförlängare upptäcktes i Forsmark 3 som är av en
liknande konstruktion som Oskarshamn 3. Även i Forsmark hade en gått av. Inspektioner
och provningar på båda anläggningarna visade att cirka 37 procent av
styrstavsförlängarna hade sprickbildningar. Händelsen är klassad som en
kategori 1-händelse.
Turbinproblem. Oskarshamn har
haft problem med turbinutrustningarna vid samtliga tre reaktorer. I februari
2012 skadades högtrycksturbinen på O1 och ersattes av en ny. Under 2012 har man
haft stora problem med vibrationer på den nya turbinen och inte kunnat komma
tillrätta med dem. På O3 har provdriften av reaktorn efter uppgraderingarna
inte gått som planerat eftersom det har uppkommit omfattande problem med turbinlager
och ångledningsvibrationer. Detta har lett till långa driftstopp och man har
inte kunnat nå den planerade effekten.
Hög snabbstoppsfrekvens. Vid
ett snabbstopp av en reaktor pumpas stora mängder iskallt vatten in och ger
stora påfrestningar på metallen som successivt tröttas ut. En reaktortank får
bara utsättas för ett begränsat antal snabbstopp. Under hösten 2011
snabbstoppades O1, Sveriges äldsta reaktor, fyra gånger under loppet av 17
dagar. SSM tillsatte en utredning som visade att
snabbstoppen hade kunnat undvikas om Oskarshamnsverket åtgärdat kända problem.
Trots att brister har upptäckts och åtgärdsförslag tagits fram har problemen
inte åtgärdats.
Källor:
Samlad strålsäkerhetsvärdering 2012 för Ringhals AB,
SSM
http://www.svd.se/naringsliv/allvarliga-fel-i-karnsakerhet_6939653.svd
Nyheter/Branden-pa-Ringhals-bristeri-forberedelserna-/SSMFS
2008:120 SSM
Översyn
av tillståndshavarnas och samhällets förmåga att skydda kärntekniska
anläggningar och transporter av kärnämnen mot antagonistiska hot, SSM 2012
Forsmarksincidenten
den 25 juli 2006, KSU 2006
Trendanalys av rapporterade störningar vid de svenska
kärnkraftverken. Uppsats för SSM
2011
Critical Review of the Swedish
Stress Tests Report, Oda Becker, 2012; Jan Hanberg
Erfarenheter från driften av de svenska
kärnkraftverken 2008, KSU; 2008 års bedömning av strålsäkerheten vid de svenska
kärnkraftverken, SSM
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Om-myndigheten/Aktuellt/Nyheter/Snabbutredningen-av-OKGs-driftstopp-klar/
http://www.mpg.de/5809418/reactor_accidents
AOKG Årsredovisning 2011; Kort om SSMs arbete med
effekthöjningsärenden
Erfarenheter från driften av de svenska
kärnkraftverken KSU 2012
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar